Hur går det till?

Idag kände jag mig som en "familjen annorlunda" fast light versionen. 

Medan P var på Ica och köpte muffinsformar stod jag med lilleman på höften samtidigt som jag rörde ihop muffinsmet med en hand utan att ha ner bunken och i samma veva försökte styra upp en väldigt hjälpsam sessan som stod bredvid och mätte, hällde och smakade.

Det var saker ö v e r a l l t, socker, en halv galen bebis som hängde ner över degbunken och sträckte sina plötsligt väldigt långa armar så långt det bara gick, mjöl, små kladdiga barnfingrar, smet och tusen små frågor från min lilla hjälpreda.

 Mitt ordningssinne fick dåndimpen men just i sådana stunder får man ju tänka att det är mysigt att baka ihop och vara glad över att barnen vill hjälpa till och tycker att det är roligt!

Ändå var det typ kaos. Eller i alla fall så nära kaos det kan bli i vår lilla familj och det enda jag kunde tänka på var hur i hela världen de får ihop det! Det med en sisodär 11 ungar alltså. HUR?

Vi bakade kladdkaka och två satser muffins, den förstnämnda tog vi sedan med oss på lunch dejten med Martina, Julia och Bella- som just förlovat sig!

Jag och sessan "belovade" oss också ute i sandlådan, visst har vi vackra ringar?