Vi kom hem från ett minst sagt intressant möte, det var både som vi väntat oss men ändå inte. Roligt att höra att vi hade så många gemensamma tankar som X:s sambo. Det bådar ju åtminstone gott inför framtiden, vi kan ju bara hoppas på att x hoppar på det tåget också!
När vi kom innanför dörren möttes vi av en super glad liten kille som sträckte ut armarna efter oss! Han hade haft det fint med mormor. När det var dags för mormor att åka hem vinkade vi hej då till henne och bara sådär lyfte Lilleman armen och vinkade tillbaka han med! Så gulligt! Vår lilla fina klimp<3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar