Hej vänner

Här hemma har vi inte gått och lagt oss ännu, det är en stor dag imorgon och vi har många fjärilar i magen. Jag önskade jag kunde säga att dessa var små söta jag-går-på-rosa-moln-och-är-kär-fjärilar, något slags känslomässigt lyckorus. Snarare är det små jävla ångest demoner som gnager hål på oss innefrån. Jag kan inte för mitt liv förstå att vi sitter i den här situationen, jag kan bara inte för mitt liv förstå att man väljer att utsätta sitt barn för det! Men vi kämpar vidare. Rättvisa ska skippas, det goda ska segra. Jag ska rada upp klichérna på rad och upprepa dem som ett jävla mantra tills att de blir verkligen. För oss kommer det aldrig ta slut, men vi kommer aldrig ge upp. Aldrig någonsin.