Följ vardagen med min lilla familj med allt vad småbarn och varannan vecka liv innebär!

onsdag 18 januari 2012

Andas in, andas ut!

Fortsatt varannan vecka boende, jag gråter av glädje. Kunde först inte slappna av, det blev som om all oro kom och alla känslor som man under dagen tryckt tillbaka slog omkull mig. Men nu är vi båda lättade. P ringde mig och var lättad och glad, det går liksom inte att beskriva.
Nu kommer inte sessan till helgen utan först till måndag, men vad gör det när vi sedan har en hel underbar vecka att se fram emot!
Vi får stötta henne i att på bästa sätt hantera denna stora omställning i hennes liv. Prata, göra scheman och försöka göra det på bästa möjliga sätt. P har en bra kontakt med en barnpsykolog som kan ge råd och stöd i hur man på bästa sätt hjälper ett litet barn att förstå de vi vuxna knappt fattar.
Livet rinner åter i mina ådror. Det känns som att det finns hopp!


Tack för allt stöd, det betyder massor.

8 kommentarer:

  1. Åh vad skönt! Jag blir så glad för er!!! <3 <3 <3 Hon har tur som har en sån underbar och varm familj som eran!

    SvaraRadera
  2. Grattis till er ;)och då framförallt till er lilla sessa.Snart är det min tur att vara uppe rätten igen för miljonte gången(känns det som). Barnens pappa försöker om och om igen.Vill ha barnen, vill inte ha barnen.Umgänge, inget umgänge. Tror att barnen är några leksaker som man kan ha när det passar och slänga iväg när det passar. Skittråkigt när det enda som jag och barnen önskar är att få ha en mamma och pappa som kan komma överens och där dem får känna sig hemma. Jag har världens bästa man som tagit emot mina tidigare barn som sina egna liksom du. Hoppas ni får lite lugn och ro nu och bara kan njuta ett tag.....och att mamman lugnar ner sig och tar sitt förnuft till fånga för sin dotters skull. Kramis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag hoppas att det kommer gå bra för dig med. Det är så otroligt sorgligt att man ska behöva lägga sitt öde i andra människors händer bara för att en del vuxna människor inte begriper bättre. Det är så trist att ni ska behöva fortsätta efter så många år! Vad är det som får honom att ena stunden vilja ha barnen för att i nästa neka? Märkligt, men man slutar ju tyvärr inte att förvånas längre över hur folk betér sig! Vad härligt att höra att du har en sådan man! Det är få förunnat och det är så underbart att höra att fler än vi har hittat ett sätt för en annorlunda familjekonstilation att fungera!:)Har läst din blogg och tycker verkligen att du skrivit så fint i den! kram

      Radera
  3. Det känns verkligen som en enorm börda lyfts från våra axlar! Som sagt, det är långt från över men ett steg på vägen:)

    SvaraRadera
  4. Vad skönt gumman nu kan du slappna av lite och njuta av din fina lilla familj :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack vännen, ja nu känns det så skönt, verkligen! En paus som vi behövde:) Jag ses gärna snart igen när du har tid! Kram

      Radera